Hunden och barnet
Frusna själar i mörkrets
kalla obarmhärtiga säck
Barnet hör hundens skall
hon springer fram till honom
Månen speglar två själars ögonpar
han ylar sorgset
Flickan darrar till
skakar av vindars kyla
Hon slår hårt armarna
kring sin enda vän
Tårar fryser sakta till is
upplysta av nattens sken
Hunden ger barnet tröst,
ovillkorlig kärlek delas lika
Så mycket mer än vad andra ser
ser dem hos varandra
© Linn -11
Kärleksfläkt
Bortom all tro,
Bortom allt hopp
Mojnar vinden
Men gungan fortsätter
Vaja av och an
I den kyliga morgonbrisen
Så står vi här igen
Tillsammans hand i hand
Obeslutsamma
Oförmögna
Till att göra något annat
Än att bara vara
Låt mig gå
jag kämpade envist mot ett oundvikligt slut
Sakta bröts jag ner tills ingenting blev kvar
jag minns inte flickan som jag en gång var
Jag ser inga leenden, jag hör inga skratt
snyftningar och gråt hörs här varenda natt
Nu är allt mörkt och här skymtas inget ljus
av drömmar och hopp återstår nu bara grus
Jag orkar inte bära på smärtan i mitt bröst
för här nere i mörkret kan ingen ge mig tröst
Hjärtat har knappt någon kraft kvar att slå
detta är en vädjan om att ni ska låta mig gå
Utanför och tittar in
Vill inte leva vill inte dö,
Kan varken känna kyla eller snö
Inte är det någon som ser
Hur de andra bara ler
Lever i en egendomlig värld
Där ingen någonsin blivit så jävla lärd
Alla pratar men ingen vet,
Om det ändå bara vore en lek
Viskningarna kommer från många
Ibland känns timmarna olidligt långa
Vill inte vara
Kan inte vara
En utav er i skaran
© Linn -11
Slutna ögon
Ser du mig på riktigt då?
Blås
För jag trillar inte längre
Som ditt privata korthus
Blås hårdare
Jag står kvar
Du undrar
Hur blev jag så hård
Var är medmänskligheten
Jag svarade
Den försvann
I svekets karusell
Var är skörheten
Den finns någonstans inuti
Längtar ut
Fladdrar likt fjärilsvingar
Väntar på frihet
Bär på sina vingar
En oändlig tyngd
Slutna ögon
Frisläpper frihetens sång
Fantasin skenar
Slutna ögon
Framkallar hoppet
Om att du en dag åter
Skall stå framför mig
Viskandes i mitt öra
Förlåt
© Linn -11
Pansar
Vackert bländande ljus
En känsla av tomhet
Trots en fartfylld stad
Du berövar mig åter igen
En fridfull jul
Åsynen av ditt ansikte
Smutsigt med stirrig blick
Lukten av skuld
Ensamheten lyser
Sandaler med strumpor
Klafsandes i slasket på gatan
Plastpåsen i handen
Din blick söker
Munnen öppnas
Men jag hör inte orden
Ditt skrik och självhävdande
Får människor att stanna och stirra
Jag stänger av
Dövar obarmhärtigt samvetet
Själen susar till
Hjärtats murar reser sig högt
Fryser hårt likt
Vinterns frostiga is
Klackar smattrar
Det är mina skor
Stegen är lätta
Jag går utan ånger
© Linn -11
Utanför min borg
Här utanför i det kalla
Är jag osäker och rädd
Det kostar
All min viljekraft
Att hålla murarna uppe
Utestängningen av din närvaro
Slukar min livskraft
De ständiga bortförklaringarna
Samhället som behandlat dig fel
Du talar
Inför döva öron
Du ser mig
Men du ser inte mig på riktigt
Fast i din egen psykos
Det som sker
Sker framför vita ögon
Ta mitt liv
För livsglädjen falnar
Kvar finns bara
Spillror av ett förflutet
En tragisk påminnelse
Om det som varit bra
Hoppet bor inuti än
Studsar på insidan av väggarna
Som härdats till det hårdaste sten
Trots svek och lögner
Helvetet släpps lös
Står ensam kvar
När murarna rämnar
Är jag den minsta människan
© Linn -11
Vågorna
Tro mig för jag vet
När stjärnor börjat falla
blir ljus till ensamhet
Mot ödsligt tomma stränder
rullar vågor sakta in
aldrig från mig de vänder
ropar högt förlora eller vinn
Livets alla plågor
viskar till mig - det är sant
att stjärnor står i lågor
bortom havets kant
© Linn -11
Öppet fält
Fälten omkring oss
Ligger kala och fattiga
Fastän vårens tvekande gröda
Djupt inom våra hjärtan
Omöjligt kunde ha varit bättre
Du och jag
Vi blomstrar
© Linn -11
Livet är ett skådespel
Jag är rubbad av din ofrånkomliga existens
Den har orsakat kaos där lugnet rådde
Livets spel bakom mask speglar falsk glädje
En sönderskriken hals jämrar sig av ångest
Sorgset ansikte ropar än en gång på hjälp
Själsligt ihåliga vilsna ögon
Stirrar fjärrskådande ut i tomma intet
Du vet, jag är rädd för det som stänger
Var dag är ännu en kamp
Påklistrat leende lyser inte längre upp
Man får ont i mungiporna av att låtsas
Lägga sig ner och aldrig mer vakna
Lyckliga människor som inget förstår
Kan aldrig riktigt komma till insikt
Att jag alltid försöker vara som dem
Den lyckliga fasaden är bara spelad
Jag har insett det nu
- livet är ett skådespel
© Linn -2011
På avstånd
Den natten på balkongen
Vi räknade stjärnor
Du och jag
De lyste så klart
Jag kan känna det än
Nära hjärtat
Stänger in det
Låser
Till nästa gång vi ses igen
Löven är blöta, nästan svarta
Sist vi sågs var det grönt
Spirande som hoppet
Stjärnorna har nu slocknat
Men de gnistrar åter när vi är
Du och jag
Upplysta av månens sken
Tårar
i två olika världar
© Linn -2011
Syster du tog mitt liv
Det sista jag hörde
Var skriket från botten av din själ
Outsläckliga plågor brände
Det sista jag kände
Var ångesten över ett fördärvat liv
Tungor dansade i ett hav av lögner
Doften
Brände mig till aska
I åskådarläktarens ljus
Förblindad av tårar änglakören sjunga
Under svalornas spröda vingslag
Stilla susning
Vittnade om försvunnen tid
Ryggen var det sista jag såg av dig
Och idag får jag sjunga från himmelen
"Syster, du tog mitt liv"
© Linn -11
Spegel, spegel
Spegel
Spegel
Krossa mig
Långsamt
Bilden
Skriker fulhet
Smärtan
Växer sig stor
Skärvor
Vävda av hat
Hjälplöshet
Och ångest
Glassplitter
Fastnar i strupen
Kväver mig
Under tystnad
En verklighet
- Min vardag.
© Linn -11
Regnets dans
Regn smattrar mot glas
Hårt och skoningslöst
Jag vill ut och söka
Hitta mitt vilseledda jag
Små kristallklara droppar
Blir till ofantliga vattenpölar
Finner sig fridfullt till rätta
I min själ
Sprudlande vårregn förgyller
Inomhus är det lönlöst
Bland regnets alla färger du virvla
Med kläderna klistrade mot kroppen
Kan man känna frihetens vingslag.
Jag går fram till dig
Vinden viskar bräckligt
Lugn flicka lilla
Medan regnet sköljer vidderna
Dansar du med mig
© Linn -11
Gunga
Vinden fläktar
Gungan viner
Suddig värld
Röjer tvivel
Mera fart
Håret flyger
Doftar frihet
© Linn -11
