Vågorna

Vågorna är kalla

Tro mig för jag vet

När stjärnor börjat falla

blir ljus till ensamhet


Mot ödsligt tomma stränder

rullar vågor sakta in

aldrig från mig de vänder

ropar högt förlora eller vinn


Livets alla plågor

viskar till mig - det är sant

att stjärnor står i lågor

bortom havets kant


© Linn -11


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0