Slå hårdare
Jag var ung
Men inuti
Emotionellt fattig
Naken likt ett barn
Dina steg allt närmre
Jag är inte rädd
Försvaret rasar
Kroppen har stängt av
Det ringer i öronen
Omvärlden förintas
Blir ett enda sudd
Den tunna själssträngen
Som en gång förenat oss
Klipps nu av
Smärtan i bröstet
Där inne -den trycker
Hur kunde du,
Även fast du sa förlåt
Efter det onda läkt
Stickan sitter kvar i öppet sår
Ensamhetens tentakler
Omsluter mig hänsynslöst
Då barriärerna byggs
Är jag bortom räddning
I det ögonblicket
Just då i känslomässigt kaos
Inser jag
Det är du som har förlorat
Linn © 2012
Kommentarer
Trackback
