Utanför och tittar in
Vill inte leva vill inte dö,
Kan varken känna kyla eller snö
Inte är det någon som ser
Hur de andra bara ler
Lever i en egendomlig värld
Där ingen någonsin blivit så jävla lärd
Alla pratar men ingen vet,
Om det ändå bara vore en lek
Viskningarna kommer från många
Ibland känns timmarna olidligt långa
Vill inte vara
Kan inte vara
En utav er i skaran
© Linn -11
Pansar
Vackert bländande ljus
En känsla av tomhet
Trots en fartfylld stad
Du berövar mig åter igen
En fridfull jul
Åsynen av ditt ansikte
Smutsigt med stirrig blick
Lukten av skuld
Ensamheten lyser
Sandaler med strumpor
Klafsandes i slasket på gatan
Plastpåsen i handen
Din blick söker
Munnen öppnas
Men jag hör inte orden
Ditt skrik och självhävdande
Får människor att stanna och stirra
Jag stänger av
Dövar obarmhärtigt samvetet
Själen susar till
Hjärtats murar reser sig högt
Fryser hårt likt
Vinterns frostiga is
Klackar smattrar
Det är mina skor
Stegen är lätta
Jag går utan ånger
© Linn -11
Utanför min borg
Här utanför i det kalla
Är jag osäker och rädd
Det kostar
All min viljekraft
Att hålla murarna uppe
Utestängningen av din närvaro
Slukar min livskraft
De ständiga bortförklaringarna
Samhället som behandlat dig fel
Du talar
Inför döva öron
Du ser mig
Men du ser inte mig på riktigt
Fast i din egen psykos
Det som sker
Sker framför vita ögon
Ta mitt liv
För livsglädjen falnar
Kvar finns bara
Spillror av ett förflutet
En tragisk påminnelse
Om det som varit bra
Hoppet bor inuti än
Studsar på insidan av väggarna
Som härdats till det hårdaste sten
Trots svek och lögner
Helvetet släpps lös
Står ensam kvar
När murarna rämnar
Är jag den minsta människan
© Linn -11
Vågorna
Tro mig för jag vet
När stjärnor börjat falla
blir ljus till ensamhet
Mot ödsligt tomma stränder
rullar vågor sakta in
aldrig från mig de vänder
ropar högt förlora eller vinn
Livets alla plågor
viskar till mig - det är sant
att stjärnor står i lågor
bortom havets kant
© Linn -11
Öppet fält
Fälten omkring oss
Ligger kala och fattiga
Fastän vårens tvekande gröda
Djupt inom våra hjärtan
Omöjligt kunde ha varit bättre
Du och jag
Vi blomstrar
© Linn -11
