Slå hårdare

Jag var ung

Men inuti

Emotionellt fattig

Naken likt ett barn

Dina steg allt närmre

Jag är inte rädd

Försvaret rasar

Kroppen har stängt av

Det ringer i öronen

Omvärlden förintas

Blir ett enda sudd

Den tunna själssträngen

Som en gång förenat oss

Klipps nu av

Smärtan i bröstet

Där inne -den trycker

Hur kunde du,

Även fast du sa förlåt

Efter det onda läkt

Stickan sitter kvar i öppet sår

Ensamhetens tentakler

Omsluter mig hänsynslöst

Då barriärerna byggs

Är jag bortom räddning

I det ögonblicket

Just då i känslomässigt kaos

Inser jag

Det är du som har förlorat



Linn © 2012


Hejdå till livet

Glasskärvor splittras

Karvar kött

Snirklande mönster

Blodet

Det droppar

Tyst och ljudlöst

Solen är midnattsblå

Mörkrets inbrott

Kväver skriket

Ångest

Vänder handen

Orden suddas ut

Kunde du brytt dig

Med läppar säga

Det jag nyss suddat

Medvetandet töms

Sinnet viskar stilla

Hejdå till livet



© Linn -12


RSS 2.0