Livet är ett skådespel

Jag är rubbad av din ofrånkomliga existens

Den har orsakat kaos där lugnet rådde

Livets spel bakom mask speglar falsk glädje

En sönderskriken hals jämrar sig av ångest

 

Sorgset ansikte ropar än en gång på hjälp

Själsligt ihåliga vilsna ögon

Stirrar fjärrskådande ut i tomma intet

Du vet, jag är rädd för det som stänger

 

Var dag är ännu en kamp

Påklistrat leende lyser inte längre upp

Man får ont i mungiporna av att låtsas

Lägga sig ner och aldrig mer vakna

 

Lyckliga människor som inget förstår

Kan aldrig riktigt komma till insikt

Att jag alltid försöker vara som dem

Den lyckliga fasaden är bara spelad

 

Jag har insett det nu

- livet är ett skådespel



© Linn -2011



På avstånd

Den natten på balkongen

Vi räknade stjärnor

Du och jag

De lyste så klart

Jag kan känna det än

Nära hjärtat

Stänger in det

Låser

Till nästa gång vi ses igen

 

Löven är blöta, nästan svarta

Sist vi sågs var det grönt

Spirande som hoppet

Stjärnorna har nu slocknat

Men de gnistrar åter när vi är

Du och jag

Upplysta av månens sken

Tårar

i två olika världar


© Linn -2011


Syster du tog mitt liv

Det sista jag hörde

Var skriket från botten av din själ

Outsläckliga plågor brände

 

Det sista jag kände

Var ångesten över ett fördärvat liv

Tungor dansade i ett hav av lögner

 

Doften

Brände mig till aska

I åskådarläktarens ljus

Förblindad av tårar änglakören sjunga

Under svalornas spröda vingslag

 

Stilla susning

Vittnade om försvunnen tid

Ryggen var det sista jag såg av dig

Och idag får jag sjunga från himmelen

"Syster, du tog mitt liv"


© Linn -11


Spegel, spegel

Spegel

Spegel

Krossa mig

Långsamt

 

Bilden

Skriker fulhet

Smärtan

Växer sig stor

 

Skärvor

Vävda av hat

Hjälplöshet

Och ångest

 

Glassplitter

Fastnar i strupen

Kväver mig

Under tystnad

 

En verklighet

- Min vardag.


© Linn -11


Regnets dans

Regn smattrar mot glas

Hårt och skoningslöst

Jag vill ut och söka

Hitta mitt vilseledda jag

Små kristallklara droppar

Blir till ofantliga vattenpölar

Finner sig fridfullt till rätta

I min själ

 

Sprudlande vårregn förgyller

Inomhus är det lönlöst

Bland regnets alla färger du virvla

Med kläderna klistrade mot kroppen

Kan man känna frihetens vingslag.

 

Jag går fram till dig

Vinden viskar bräckligt

Lugn flicka lilla

Medan regnet sköljer vidderna

Dansar du med mig


© Linn -11


Gunga

Vinden fläktar

Gungan viner

Suddig värld

Röjer tvivel

Mera fart

Håret flyger

Doftar frihet


© Linn -11


Tyst

Tyst.

För en gångs skull är det jag som talar

I åratal har jag hört skrik och jämmer

Sorg, ilska och psykisk instabilitet

Sett dig välja

Allt utom mig

Ord som sårar

De gånger du vänt ryggen till

Gång på gång

Ångesten får mig att trilla omkull

Smärtan förblindar fortfarande

Mer än tårar i det tysta

Som bara syns på insidan med blodet

Hat och förakt

Ilskan trampar sönder

Sönderslitet inre jagar mig

Men jag slutar naivt nog aldrig att tro

Tro på förändring

Men den kommer aldrig

Smutsen under mina skor

Det är du

Du är lika svart på insidan

Jag känner din lukt

Och den äcklar mig

Du äcklar mig

Nu är det nog

Tyst

För en gångs skull skall jag tala.


© Linn -11



RSS 2.0