Odödliga
Träden brinner,
Svärtan i psyket
Tär likt eld
Grät stilla
I tystnaden
Här bland spillror
Slitet inre jagar
Vände dig ryggen
Känner mig liten
Klarar det ändå
Än en gång
Utan dig
Nu vidgas vyerna,
Liksom dina ögon
En tomhet finns kvar
Vad är hemma
Utan dina andetag
Över ytan
Kippar efter luft
Räddar du mig
Sjönk mot botten
Djupare ned
Tillsammans
Är vi odödliga
© Linn -2012
Himlens tak
Vingarna på ryggen
Tätt intill kroppen
Knöt dem hårt
Undrar hur det känns
Att flyga fritt
Framtiden vet
Fåglar kan endast sjunga
Om dem finner ro,
Gräset kan gro
Där marken fått slå rot
Fjärilar flyger
Om dem känner frihet
Himlen är molnfri
Fönstret på glänt
Brisen fläktar ljumt
Barfota på marmorkant
Sträcker armarna högt
Faller fritt genom luft
Flickan log
Ögonen fridfulla
Mörkrets rike var stort
Föll genom världar
Döden smekte
Nuddade hennes axel
© Linn -2012
Maskens baksida
Blodiga lungors skrik
Vem hör det
Ditt kalla hjärta
Ett massivt vapen
I fruset bitterblekt
Virvelvind av känslor
Snaran stryper hårt
Hugger mig känslokallt
Mörkret tar besittning
Ljusets blida ögon
Tittade med sorg
Det dånade kraftigt
Min värld sluts
Stängs för publik
Ansiktet nollställs
Bakom ögats ridå
I det fördolda
Lurar skuggor än
Hatet mellan oss
Skulle aldrig dö
© Linn -2012
