Vid pennan

Ett ögonblick bara
ett ögonblick av lycka
Ett ögonblick bara
sedan tystnad mig stycka

Tystnaden mig kväver
ja, så som hans gjort
Och nu växer tomheten
skrämmande fort

Nu i höst, nu i all längtan,
nu krossas hopp här igen
Nu i snöfall och vinter
står jag ensam

Du måste förstå,
Jag räds nederlag
Jag räds att våga,
räds strid och slag

Jag räds brutna löften,
det har givits mig ett
Det var försvagat
och befriat från allt vett

Snälla, förklara,
varför denna tortyr?
Jag längtar,
tystnad jag skyr


© Linn Kristensen 2011