Ingenmansland
O du tror du ser
änglagård vid vägens slut
att lyckan är oändligt stor
Men du känner inte
bördan på min rygg
mörka regnmoln närmar sig
Ty jag är ingens
och ingen är mitt
ingenmansland
Utanför stängda dörrar
förgås själen
blundar och hoppas
Du tror på lugnet innan stormen
simmar runt i lugna vatten
men det dånar i min värld
För du ser inte
att jag sörjer
livet.
© Linn Kristensen -2011
Kommentarer
Trackback
