Storm

Ilska likt hög mur

Dold men upp till ytan

Kväver

Jag har förlorat mycket

Materiell lycka

Ger falskt sken

 

Blod har många färger

En kniv i handen

En rispa

Undrandes,

Att du är i säkerhet

Då dämpas ångesten

 

Leva utan dig

Skådespelet blottas banalt

Gå en dag i mina skor

Djupet sväljer dig hel

I förtvivlans karusell

Snurrar allt fortare

 

Ljuset finns

Du kommer ibland

River av mig masken

Det förflutna har varit

Men en framtid utan dig

Är inte värt livet självt

 

Mitt sanna jag bedarras

Spillror av det förflutna

Plockas upp under åren,

Letar fortfarande

Bitar saknas för det är inte jag

Flickan jag en gång var


© Linn -2012



Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0