Vid pennan

Instängd näktergal i buren 
längtan ut blir en chimär illusion
Flammar likt nattsvart sorg
djup klagosång i symfoni

Solstrålar glittrar
ljuv nektar
Len som honung
strupen längtar efter livet

Dödens mantel bär svart
dukar under tyngden
Mörkret stångar blint
kvittrande ton ekar dovt

Huden stympas 
benet blottas då frihet dör
Drömmen glittrar till 
paradisets portar stängs

Bakom stängda ögon
kan själen leva fri
Medan vi bränner varandra  
med våra blickar


© Linn -2012